Att gå vidare… HUR FAN GÖR MAN!

2016-10-23 21:58     5 Kommentarer    Kategori: Livet

Det här har varit nog den tyngsta helgen i mitt liv. Ena dagen tog jag mig inte ur sägen nästa dag gjorde jag det. Jag tom tog mig till gymmet och bara öste ur mig så mycket som bara gick.

Sorg är svårt, och när jag verken är van eller förberedd på den så blir den svårhanterlig, tycker jag. Att förlora en nära vän på det sättet som jag gjort lämnar många frågor och en tomhet…

Jag funderar, hur går man vidare? Hur lär man sig leva med sorg, och den tomma känslan? HUR FAN GÖR MAN???

Är det bara att bita ihop, åka och jobba, handla, laga mat, tvätta, umgås med vänner…?
Jag tänker att jag är en stark person, det är väl bara att ta tag i livet och fortsätta, men det går tydligen inte till riktigt så, inte för mig.

Jag är ju en flitig instagram användare och la upp en bild några dagar efter Estelles bortgång. En enkel vardagsbild… Och blev påhoppad av en annonym, feg och elak människa! Den tyckte att jag lossas om min sorg, att jag bara hade mage att lägga ut en bild under min påstådda sorgetid… Det slutade inte där, jag fick påhopp om mitt förhållande och en del andra elaka kommentarer, personangrepp. Hur jobbigt har inte den person det, med sig själv? Att gömma sig bakom en annonym fasad och hoppa på andra? Jag släppte det ganska fort men vill ändå lyfta fram att det finns en del sjuka, sjuka människor där ute.

Jag har förstått att livet fortsätter, för oss som är kvar i sorgen… Men det är inte bara att torka tårarna och stå stark – det går inte. Tårarna rinner så gott som hela tiden. Jag har förlorat en nära vän, jag kan inte riktigt smälta att vi inte kommer ses något mera, vi kommer inte skratta ihop igen, vi kommer inte diskutera våra barns uppväxt eller bara skicka söta meddelanden till varandra för att bara säga hej. Det är tomt. Det har varit långa långa dagar utan henne… Och jag vet inte hur jag ska göra…

hjarta-sorg_5761ba082a6b2266b8cdf9b5

Estelle, det har varit en lång helg utan dig, och jag ska berätta för dig när vi ses igen. RIP vackra du!

« Föregående inlägg  | Hem |  Nästa inlägg »

5 Kommentarer + Kommentera

  • Beklagar verkligen! ❤

  • Gråt, sörj, rasa, ynka. Sorg gör ont och tar tid men det måste få ta tid. Med tiden lättar det mesta. Min kloka mamma sa alltid – tiden läker inte alla sår men vi får i alla fall en sårskorpa. Hon gick igenom det värsta av allt, att förlora ett barn. Men även för henne och min pappa och oss syskon gick livet vidare med tiden. Det är hårt, det gör för jävla ont och det ska det få göra. Värk ut det, låt det värka ut. Just nu känns det hopplöst och det förstår jag, men man lever sig igenom det. Låt det ta tid bara och lyssna inte på moderna lyckosmeder som vill skynda på ett för hjärta och hjärna normalt förlopp, d v s det som är normalt för dig.

  • Sorg måste få ta tid. Alla säger det och det låter som en klyscha men det blir bättre. Sorgen försvinner inte men det blir lättare.
    Kram

  • Kära vän, så tråkigt, så fruktansvärt men försök trösta dig med att det var så här Estelle ville ha det, om nu detta är en tröst. Tänk på alla trevliga minnen ni har tillsammans, det är en svår tid du går igenom, sorgetiden, men den tiden måste du klara av. Kram

  • Beklagar sorgen. Fy så ledsamt, blir tårögd när jag läser. Styrkekram <3

« Föregående inlägg  | Hem |  Nästa inlägg »

Lämna gärna en kommentar!

XHTML: Du kan använda dessa tagar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

« Föregående inlägg  | Hem |  Nästa inlägg »