LCHF rör om efter veckans TV...

Matevolutionen verkar vara en färgad bok precis som kostdoktorn.se och studierna är ju alldeles för små som regel. Sista sidan orkade jag inte ens läsa eftersom de första exemplen inte var nåt att ha.

Denna moderna forskning som du refererar till Monique var hittar man den?

Jag funderade på när jag läste artikeln varför det enbart tas upp om viktminskning och hjärt kärlsjukdomar och att man inte vet vad som händer på lång sikt. Mig veterligen så har ju det "gamla" fettsnåla tänket funnits länge och vad är resultaten??? i många fall katastrof. Nu börjar LCHF komma mer och mer och fler upptäcker hur bra dom mår och då är det trams och farligt. Spännande tanke!!

Då skulle jag rakt av vilja ha svar på min fråga/frågor. Jag har bantat sedan jag var 6 år. Var lite mullig fram till jag var 13år och fick därefter anorexi när jag insåg att om man inte äter och tränar massa så blir man smal. När jag åt så åt jag mest kolhydrater. Mådde jag bra?? Nej nej nej... Jag har tyvärr fortfarande ätstörningar i bakhuvudet och fajtas jämt med det men jag är också kraftigt sockerberoende. Men det finns det kanske inget som heter?? Bara psykiskt kanske?? dålig karaktär...

Sen kom jag till fasen träna för fitness, dvs styrketräning och en mycket "korrekt" kost och visst, jag var vältränad och smal, men hur mådde jag???? ständigt sockersugen, migrän, IBS som det så fint heter, torr hy mm.

Så kom första graviditeten och jag levde i nio månader på kolhydrater (men rörde på mig mycket 12 timmar om dagen 7 dagar i veckan) resultatet var 22 kg upp och 10 som är kvar. Sedan gick ett år med ständigt migrän, sockersug etc. Så kom andra graviditeten och nu försökte jag hålla mig till LCHF så gott jag orkade men med lite kolhydrater och mycket motion. jag gick upp 12kg som var borta nästan direkt efter förlossningen. Jag plockar nu sakta bort resten av mina extra kilon. detta utan IBS, utan sockersug, humörsvängningar, pms, hunger, migrän mm.

Så min slutsats av detta måste ju vara att eftersom jag mår bättre än jag någonsin har gjort, har inte lika ofta mina "ätstörningstankar" och jag är pigg trots lite sömn så ja.... det måste ju verkligen vara farligt och dåligt det här med LCHF... Bättre att lyssna på de som talat i tidningen och gå tillbaka till att må som jag gjorde förr eftersom det enligt dem är bättre.

Alla lever som dom vill men LCHF passar mig bäst iaf!!

Vill så gärna börja på din brevkurs men har svårt att betala hela beloppet på en gång Går det att dela upp den per brev ca 200 kr Tacksam för svar på min Epost

Hej!
Det är bara att stå på sig!
Jag har aldrig varit överviktig,men började äta LCHF fört 2 år sedan. Jag är en sån där allergimänniska, pollen, uppblåst mage, kliande och reaktiv hud. Jag har dessutom reumatism i släkten och är ärftligt "stel"hur jag än yogar och stretchar...
Gissa ! Jag mår som en prinsessa. Magen är lugn, huden fin ( behöver inte kladda in mig med lotions och krämer stup i kvarten! ) och pollenallergin är mycket bättre. Deesutom är jag mindre stel och blir sällan sjuk!
LCHF är riktig hälsokost ! En man på mitt jobb blev av med sina snarkningar...
LCHF är en life saver !

Men Monique, inte kan du väl tracka ner på han? Ser du inte vad han skriver? HAN äter vad han vill och har varken diabetes eller övervikt, BARA för att han rör sig! Han är ju universala människan Monique? Vi måste alla lyssna på honom och göra som han säger! Inte spelar det nån roll att han inte har minsta aningen om människans metabolism, HAN KAN ÄTA ALLT!!! Om han kan, då måste alla kunna!

Ironi!!, förlåt, men jag kan bara inte låta bli. Detta kan man inte ens bli irriterad över. Men jag är så trött på att jämt höra "JAG JAG JAG! JAG äter normalt och kolhydrater och JAG har en normal vikt! DU DU DU! Du äter 10 000 kcal om dagen och sitter i soffan därför är du fet!"
Förlåt men jag är bara så trött på att höra sånt!! :(

Hej Monique!Vilken underbart härlig person du verkar vara! Vilken positiv utstrålning!
Själv började jag äta LCHF som sockermissbrukare. Sockersuget försvann på några dagar. Det andra jag märkte var att jag kunde sova på nätterna, inte hänt sen tonåren :) Sen upptäckte jag att mitt tandkött slutat blöda varje gång jag borstade tänderna (brukar inte tandhälsan visa hur resten av kroppen mår??)
Och nu efter två år kan jag konstatera att mina magproblem är borta, så även min pollenallergi och pälsallergi. Fantastisktq!
Tack för du sprider budskapet om riktig mat och LCHF med en sprudlande glad energi!

Jag tror du har helt rätt, vi börjar bli för många som anammar lchf och mår bra - inte bra för läkemedlesindustrin, sockerindustrin mm. Tycker det är konstigt att riktig mat skulle vara farligt, min ibs har blivit bra till 90 % och ännu fler fördelar har jag upplevt så jag vill ha upp till bevis de som påstår motsatsen.

HEJA DIG!!!

Kan bara hålla med Lojs.
Hellre dör jag lika frisk som jag är nu än så sjuk som jag var innan :-)

Jag brukar säga att då dör jag hellre frisk, än lever som jag mådde innan. ;)
Det är om det nu är så farligt med LCHF som vissa tror. Och då hade jag inga stora problem, bara 10 kg övervikt, tillfällig migrän, oftast i samband med mens, konstant mjäll, halvdålig hy, ont i magen efter mat ibland och trötthet/grinighet orsakad av svängande blodsocker.
Allt detta blev förbättrat med LCHF. Det händer att jag glömmer bort hur jag mådde förr, jag hade ju inga stora problem, och provar att öka på kolhydraterna successivt. Lika successivt kommer problemen tillbaka och jag kommer på varför det helt enkelt inte är värt det.

Jag är hemma i Värmland och läste NWT både igår och idag och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Kommenterade gårdagens artikel på min blogg
http://fitnessguru.se/cam/23048-jag-boerjar-lessna-lite-fett-debatten-tar-aldrig-slut

Debatten är intressant, men det blir ju så aggressivt hela tiden......

Bah. Jag tror iaf att LCHF är bra för i stort sett alla. Ialla fall att gå åt det hållet. Alla kanske inte behöver vara strikta, men att äta mer kött och smör och mindre "hokus-pokus-ingen-vet-vad-det-är-för-kemisk-förening" skulle alla vinna på

Jag undrar ocksa vilka studier hon syftar pa i den där artikeln. Kanske vi ska fraga henne?

Helt ärligt... Jag kände mig lite nedslagen när jag läste Gunnars lilla skrivelse. Själv har jag alltid rört mycket på mig mest för att jag tycker att löpning och långa promenader rensar huvudet så skönt.

När mitt första barn föddes för snart 14 år sedan började min viktkamp. Innan dess var jag underviktig. Jag har ätit precis så som dietisterna tycker är bra men vikten har verkligen bara ökat och ökat. (Fettprocenten likaså...)

Jag har rört på mig. Alltifrån "bara" mycket vardagsmotion till maniska perioder av cykling och elliptisk träning. -Vikten har bara ökat! (Och då pratar vi inte bara muskelmassa utan även fettprocenten)

Det var först när jag för snart 3 år sedan och vågade ta steget fullt ut och förlänga min GI-rivstart till något permanent, LCHF som jag kunde ta kontroll över mitt liv, min vikt.

Utalanden om att man kan äta vad man vill bara man rör på sig för mig att se rött. När jag tränade som mest maniskt körde jag minst 2 entimmaspass på crosstrainer om dagen. Jag borde ju vara superfit efter det men det blev jag inte...

Jag kunde inte sluta stoppa i mig. Tänjnadsmättnad -> supersug efter bara någon timme -> mer tänjnadsmättnad -> mer supersug osv... Nu är jag mätt för att hjärnan talar om det och min stackars magsäck behöver inte fyllas till max. Jag håller mig mätt och osugen länge.

Jag rör fortfarande på mig, så gott det nu går. (Jag har fått ett stort diafragmabråck...) men inte för att min vikt hänger på det utan för att det fortfarande rensar huvudet så skönt.

Ibland får man en känsla av att läkemedlesindustin i samarbete med våra läkare vill att vi ska vara sjuka, det gynnar ju dem ekonomiskt...... Tänk bara på insulinindustrin, vad händer om vi blir fria från insulinberoeendet?! Det är mycket pengar det handlar om så nog osar det illa............

Hej! Jag äter också LCHF efter att ha läst Matrevolutionen. Jag var emot dieten först eftersom jag alltid ansett att man måste äta massor av kolhydrater om man tränar, eller att hjärnan uteslutet behöver det (plus en massa annan felaktig information som mat matats med hela livet).
Jag blev himla irriterad när jag har läst NWT denna vecka, han Gunnar var ju tydligen en person som aldrig behövt tänka på vad han stoppat i sig. Sedan i Matrevolutionen så hänvisas det ju dessutom till att läkare i världen nu är överens om att det inte finns några som helst samband mellan hjärt- och kärlsjukdomar och mättade fetter. Läkaren som NWT talade med var tydligen inte insatt i undersökningar efter 60-talet...
Men man behöver bara titta i historien så ser man att innan paradigmskiften så uppstår det stor kritik mot det nya - men det är ju bra iofs för genom alla undersökningar så tror jag att LCHF går som segrare ur striden.
Min fråga är bara, varför inte lyfta fram det positiva av LCHF istället för att slå ner direkt? Det tycker jag är trams!

Ärligt tror jag att detta handlar mycket om en generationsfråga. Nu generaliserar jag friskt, men är det någon som är svår att påverka om det här med maten så är det min mor. Hon är 40-talist. Hon tycker att hon äter nyttigt = mycket kolhydrater (visserligen mest potatis och rotfrukter, sällan pasta), lättmargarin, lättfil, mellanmjölk etc. Hon har alltid varit smal men är rätt plufsig nu när hon är drygt 60 år. Det går INTE att få henne att byta Lätta mot Bregott. Det går bara inte. Så jag tror faktiskt att vi som är lite yngre har lättare att ta till oss det här nya och lyssna på ny forskning. Personligen har jag också alltid varit normalviktig men fått kämpa med träning hela mitt liv för att hålla mig smal. Jag gillar träning så det har inte varit något problem. Nu är jag snart 40 och har en ledsjukdom så jag kan inte träna, även fast jag vill. Därför är det perfekt att kunna äta mat som jag mår bättre av OCH att slippa tänka på kalorier. Man är så mycket mättare och nöjdare med LCHF samt att min ledvärk är bättre. Inte helt bra, men bättre. Jag kommer aldrig att byta tillbaka till pasta- och potatisträsket igen.